1.1 Relationen mellan religion och naturvetenskap

Förhållandet mellan religion och vetenskap, mellan tro och vetande, har varit föremål för engagerade debatter sedan århundraden. Så också i våra dagar. År 1632 gav Galileo Galilei ut boken Dialog om de två världssystemen. Boken väckte stor uppståndelse och år 1633 ställdes han inför inkvisitionens domstol. Galileo tvingades att avsvärja sig sina forskningsresultat. År 1992 beklagade katolska kyrkan inkvisitionens och år 2000 upphävdes domen. En liknande debatt uppstod när Charles Darwin år 1859 publicerade sin bok Om arternas uppkomst.

De engagerade debatterna om förhållandet mellan religion och vetenskap betyder dock inte att det nödvändigtvis behöver någon principiell motsats mellan religion och naturvetenskap. Många  avvisar såväl tanken att det skulle finnas en oundviklig konflikt mellan dem (konflikt- eller oförenlighetsmodell) men också tanken att religion och vetenskap är väsensskilda och därför aldrig ens i princip kan hamna i konflikt (oberoendemodell); och tar i stället ställning för det man brukar kalla en överlappnings- eller integrationsmodell, enligt vilken religion och vetenskap berör varandra eftersom båda gör anspråk på att säga något om världen.

Vad menas med tro och vetande?
Vad menar vi då med begrepp som ”tro” och ”vetande”? Kan man verkligen veta vad som är sant, och vad menar vi i så fall med ”sanning”? Som en introduktion till detta område kan Ulf Jonssons artikel läsas, ursprunglige publicerad i Signum 2003.