3.1 Vetenskaplig religionsforskning och gudstro

Biologiska religionsförklaringar

Vissa evolutionsbiologer har pekat på de evolutionära fördelar religionen gett grupper och samhällen. Religiösa system befrämjar samarbete, och grupper som samarbetar har ett evolutionärt övertag framför dem där alla bekämpar och lurar varandra. En översikt över denna och andra biologiska religionsförklaringar ges av Robin Marantz Henig i en artikel i The New York Times: ”Darwin’s God”.

Vetenskaplig religionsforskning som utmaning mot religiös tro?

En presentation av de vanligaste naturvetenskapliga religionsteorierna och en kritisk diskussion av vad dessa betyder för det rationella i att omfatta en religiös tro ges av Justin Barrett i ”Is the Spell Really broken? Bio-psychological Explanations of Religious and Theistic Belief”.

Är Gud ett hjärnspöke?

Om vi lyckas identifiera vilka delar av hjärnan som är verksamma under religiösa upplevelser, vilka konsekvenser får då detta för det rationella i att omfatta religiösa trosföreställningar. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, inledde en uppmärksammad debatt om detta med en artikel i Svenska Dagbladet 1999, vilken följdes av flera svar.

“Uppenbarelsens neurobiologi” av Dan Larhammar
Kritiska svar: “Vårt väsen trotsar vetenskapen”
Och “Är Gud ett hjärnspöke?”
Larhammars svar på kritiken: “Varför förkasta bara tusen gudar?”

Här talar Larhammar över ett liknande ämne på en fortbildningsdag för lärare: ”Gud i hjärnan”.

Kognitionsvetenskaplig religionsforskning

Ett exempel på naturvetenskapligt inriktad religionsforskning är den kognitionsvetenskapliga religionsforskningen (KVR). Inom denna forskningsinriktning studerar man religiösa begrepp, trosföreställningar, erfarenheter och beteenden med utgångspunkt i det mänskliga medvetandet och dess kognitiva mekanismer som resultatet av biologisk evolution. Ett exempel är den överkänslighet för att upptäcka ”agens”, levande varelser som vill oss väl eller illa, som tycks vara medfödd eller åtminstone mycket tidigt utvecklad, och som därför också leder till att vi tycker oss upptäcka andeväsen och gudar.

En översikt över kognitionsvetenskapen i allmänhet och KVR i synnerhet ges i detta föredrag av Justin Barrett, en av de mest framträdande forskarna inom området: ”What Can We Learn from Cognitive Science?”

En populärt skriven artikel är ”Is God an Accident?” av evolutionspsykologen Paul Bloom. Här utvecklar han tanken att vi människor tycks vara predisponerade att tro på övernaturliga fenomen, och att detta kan förklaras som en evolutionär biprodukt.

Artikeln ”Religion’s Evolutionary Landscape” av religionsforskarna Scott Atran och Ara Norenzayan kan läsas för en fördjupad presentation av forskningsområdet; huvudartikeln följs av kommentarer från andra forskare.

Kognitionsvetenskaplig religionsforskning – filosofiska slutsatser

Vilka filosofiska och teologiska slutsatser kan vi då dra av teorierna och resultaten inom KVR? Uppenbart är att forskare (och andra) drar slutsatser t.ex. angående Guds existens, men samma teori kan intressant nog leda fram till diametralt olika slutsatser. Många menar sig ha fått underlag för att förklara bort religionen eftersom religiös tro tycks uppkomma genom otillförlitliga kognitiva mekanismer. Kritikerna av detta synsätt menar att det enda KVR kan visa är hur religiösa trosföreställningar uppstår eller kan uppstå, inte huruvida de är sanna eller inte. Det finns också de som går ett steg längre och pekar på att lättheten med vilken vi föreställer oss gudar, andeväsen och liknande, talar för att dessa troligen existerar eller att det åtminstone inte behöver vara irrationellt att tro det.

KVR och dess relevans för gudstro

KVR och dess betydelse för det rationella i att omfatta religiösa trosföreställningar diskuteras i en föreläsning av filosofen Kelly James Clark i ”The Cognitive Science of Religion and the Rationality of the Religious Belief”.

I en annan föreläsning diskuterar han även vetenskapliga teorier om hur man förklarar ateism: “Is Atheism ‘Normal’? Reflections from the Cognitive Science of Religion”.

Tillsammans med Justin Barrett har Clark skrivit en artikel i vilken de argumenterar mot antagandet att KVR gör det irrationellt att omfatta religiösa trosföreställningar: “Reidian Religious Epistemology and the Cognitive Science of Religion”.